Det finns en särskild stämning på hotell om kvällarna.
Dagens aktiviteter är avklarade, resväskorna står uppackade och människor som varit på helt olika äventyr samlas plötsligt under samma tak.
Någon är där på semester. Någon har haft en lång arbetsdag. Ett par firar bröllopsdag och vid ett bord sitter en ensam affärsresenär och försöker se ut som om han tycker att det är fantastiskt trevligt att äta middag med sin telefon.
Jag har alltid tyckt om just den där blandningen.
Men vissa kvällar händer något som gör att hotellgästerna blir mer än bara människor som råkar bo på samma ställe.
En idé som började med ett tomt hörn
Vi hade pratat om att göra något extra för gästerna under sommaren.
Inte någon stor tillställning med biljetter och avancerat program. Bara en kväll där människor kunde slå sig ner, ta något gott att dricka och lyssna på levande musik.
Det fanns ett hörn i sällskapsdelen som skulle passa utmärkt.
Åtminstone om vi flyttade på två fåtöljer, ett bord och den där stora växten som ingen riktigt visste vem som ansvarade för.
”Vi kanske skulle ha en pianist?” föreslog någon.
”Eller en sångare med gitarr.”
Förslagen blev fler, men ganska snart var vi överens om en sak. Musiken skulle passa miljön och gästerna, inte ta över hela kvällen.
Vi ville skapa en anledning att stanna kvar en stund.
Det är skillnad på musik och rätt musik
När man planerar underhållning på ett hotell behöver man tänka lite annorlunda än inför en vanlig konsert.
Alla gäster har inte kommit för att lyssna på musik. Några vill prata med varandra. Andra vill koppla av efter en lång dag.
Därför handlar det inte bara om att hitta någon som kan sjunga eller spela, utan om att hitta rätt person för rätt tillfälle.
Vi började undersöka möjligheten att hyra artist och funderade på vilken sorts framträdande som skulle passa bäst.
En varm röst, ett instrument och en repertoar med låtar som flera generationer kunde känna igen.
Det behövde egentligen inte vara svårare än så.
Från artiga nickningar till gemensam sång
När kvällen kom var vi lite osäkra på hur gästerna skulle reagera.
De första satte sig försiktigt vid varsitt bord. Någon beställde kaffe, någon ett glas vin och en äldre herre slog sig ner längst bort med sin tidning.
Sedan började musiken.
Först märktes inte så mycket. Några lyfte blicken, andra log igenkännande när de hörde en bekant melodi.
Men efter en stund började människor prata med varandra.
Ett par berättade att en av låtarna hade spelats på deras bröllop. En kvinna mindes hur hennes pappa brukade sjunga samma melodi när hon var liten.
Och den äldre herren med tidningen?
Han hade lagt den åt sidan.
När artisten började spela en gammal klassiker sjöng han plötsligt med, så högt och självsäkert att flera av de andra gästerna började skratta.
Snart sjöng halva rummet.
Det var inte särskilt välstämt.
Men det var väldigt fint.
En kväll som fick ta lite längre tid
Det blev en sådan där kväll som ingen riktigt hade planerat.
Några gäster som bara tänkt stanna en kort stund blev kvar tills musiken tystnade. Människor som aldrig träffats tidigare bytte historier och någon lovade att skicka ett fotografi från kvällen till ett par de just lärt känna.
När vi till slut började plocka undan kom den äldre herren fram.
”Det här var trevligt”, sa han. ”Jag skulle egentligen bara ta ett glas vin innan jag gick upp.”
”Och nu?”
Han tittade på klockan.
”Nu har jag missat mitt vanliga läggdags med tre timmar.”
Vi bad nästan om ursäkt.
Men han bara log.
”Äsch. Jag kan sova hemma.”
Sedan gick han mot hissen, fortfarande nynnande på kvällens sista låt.